Det är kanske här allt börjar? Med vårt förhållande till tiden. Att vi ser över hur vårt livstempo ser ut och var tiden tar vägen.
I ett samhälle som drivs på av energitäta bränslen och höghastighetsteknik ställs krav på oss att hinna med mer, vara på fler platser och uppleva allt mer. Har vi tid att vara där vi är? Tid att vila? Med full respekt för att våra grundförutsättningar är väldigt olika kan vi under fastan utforska möjligheterna till ett lugnare liv. Kanske går det om vi hjälper varandra?
Vila och sänka tempot
Jorden – den som vi lever på och av – behöver vår vila. Den sjunde dagens vila, med ursprung i berättelsen om Guds egen vilodag, är också ett erkännande av att återhämtning och stillhet är en del av livets förutsättningar. Inte bara för människan, utan för hela skapelsen. Genom att låta fastan sänka vårt tempo kan vi bidra till samtal och nya vanor där vilan få utrymme.
Tid för samtal och reflektion
Klimatfastan vill i år särskilt lyfta fram tiden för samtal och reflektion tillsammans med andra. Vi behöver varandra när vi går igenom fastan och försöker förstå vår föränderliga omvärld. Inför varje söndag i fastan publicerar vi en text och en fråga som ni kan reflektera över tillsammans vid fikaborden efter gudstjänsten, under vandringar i naturen eller på egen hand.
Relationen till naturen
I vår tid har vi en närmast instrumentell relation till naturen – vår relation till skapelsen går ofta ut på att utvinna resurser och få någonting. Om det så handlar om att utvinna mineraler ur berget, att få föda från marken eller material från skogen så blir vi ofta konsumenter i relation till skapelsen. Låt fastan få bli en tid när vi utforskar en annan typ av relation.
Till inspiration och stöd för bön (enskild och i gudstjänst) finns ett häfte med böner: Rop av kärlek – böner i klimatnödläge. Läs mer och beställ här >
Förslag på aktiviteter
Verktygslådan
I Equmeniakyrkans verktygslåda i klimatnödläget hittar ni flera verktyg för församlingen som vill utforska ”Tiden” mer.
Uteliv
Bestäm dig för att tillbringa 30 minuter eller en viss tid utomhus dagligen under fastan med avsikt att fördjupa din samhörighet med Gud och skapelsen.
Du kan till exempel promenera, sitta still eller förbereda något i trädgården – och samtidigt vara uppmärksam på det som finns omkring dig. Hela jorden är full av Guds härlighet.
Här kommer inspiration och stöd för aktiv närvaro i naturen. Genom att använda våra sinnen kan vi bli mer närvarande i naturen.
- Fokusera på andningen. Känn den i din kropp. Låt den bli långsam och djup. Träden ger oss syret vi behöver. När vi andas in, andas träden ut.
- Lyssna. Vad hör du omkring dig? Nära och långt bort?
- Känn. Lägg din hand på mossan och känn strukturen på en trädstam.
- Lukta. Vilka dofter når dig från vinden och från marken där du står?
- Se. Var vilar du blicken? Vad fångar din uppmärksamhet?
- Smaka. Hur smakar en vattendroppe, ett granbarr eller ett ängsstrå?
- När du har fokuserat på varje sinne var för sig kan du kombinera dem – känner du någon skillnad?
(Tipsen på aktiv närvaro i naturen kommer från ekopsykolog Karin Götefelt)
